Visar inlägg med etikett tacksamhet. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett tacksamhet. Visa alla inlägg

fredag 6 december 2013

Flyttstädning,...

Vi rustar, fixar, snickrar och sliter rätt hårt just 
nu med renoveringen av vår lägenhet.
Men det som driver oss genom den förbannade smärtan 
som tar sig genom värktabletterna
är det "NYA" som kommer inom kort.
Snart är det ju faktiskt ett nytt år.
Året 2013 är ett år jag kommer att minnas 
som året med otur precis som siffran tretton
 så ofta står för, jag måste ju säga att det stämt in i mitt fall.

Jag sitter här idag, nu då det mest kaotiska har lagt sig. 
Ja jag vet, man ska ju inte titta bakåt.
Men då jag ser på den väg jag kämpat mig fram på 
inser jag ju att styrkan verkligen finns inom mig. 
Jag har haft anledning att kämpa, 
då det är min familj jag kämpat för.
Mina Barn,.....

Så nu vet jag vad som ger mig styrka.
Att hjälpa dem som jag älskar ger mig mer styrka, 
även de stunder då jag känt, att nu går jag verkligen på tomgång.
Det som driver mig framåt är att få finnas 
och hjälpa någon genom empati och kärlek.

Det kommer ju automatiskt tillbaka då man ger i kärlek.

Men året har också fått mig att inse att man gett till fel källor också.
Man har missbedömt helt enkelt.
Så nu då det vi ska flytta, så kommer det att bli städning på flera plan.
Både materiellt såsom emotionellt.

Insett att ibland ger man i tilltro, ger fel personer tillgång till ens personliga 
utrymmen, men det visade sig att de bara nyttjade utrymmet för egen vinning.
Måste städa bort avtrycken som de gjort och lämnat där, 
ge plats till något annat vad det än blir. 
För visst finns risken att det sker igen, 
jag kommer inte att "stänga" mig, för rädslan att det sker igen. 
För då utplånar jag ju min egen personlighet.




Så länge man "städar" sina utrymmen så vädrar man ju ut 
besvikelsen...och ger plats för något annat istället.  




Så jag välkomnar härmed det "NYA" året,.... 
Livet lär mig fortfarande saker om mig själv.
Inget ont som inte för något gott med sig , heter det ju.




// Tess


lördag 19 oktober 2013

Dagen,..,...

startade med obehaget efter en 
mardröm om ett av mina barn,..


"Till mina barn....
Om jag var tvungen att välja
mellan Er och andas,
så skulle jag använda mitt 
sista andetag för att säga:
Jag Älskar Er....!!"


Ta hand om de Dina,..
Ta inte vare sig tiden 
eller dem ni håller av 
för givet,....

// Tess

onsdag 16 oktober 2013

Face off,...

otroligt att man kan gå genom halva livet 
och bära masker för att det är lättast.
Lättast för dem man har omkring sig,
och i falsk tro även  för sig själv.

Men man lurar och bedrar sig själv.
Man lurar dem man håller av.
Då man visar upp ett yttre som inte
alls stämmer överens med insidan.
Undrar om de känner av obalansen  
innan man gör det själv....?

Förmodligen gör sina barn det, 
och vad har man då lärt sina barn? 
Visa inte vem du är, 
vad du känner, 
håll känslorna på plats!

Har förlorat vänner som tydligen 
inte alls var mina vänner.
Eller rättare sagt de var vän med 
personligheten som jag så väl spelade.
Men då jag genom kriser och sorger
blottade en annan sida,...
blev mitt sällskap inte längre behagligt lättsamt.
Det blev verkligt, det blev allvarligt...


Vill inte lära mina barn att spela
charader som gör dem till någon de inte är.
Nu då jag vet att det kostar alldeles för mycket.
Hoppas att jag hinner lära dem att våga visa...
våga vara,...

One of a kind,.. 
För varje individ är unik,...

Tacksam över att alla hinder i livet 
fortfarande lär mig att se 
 efter jag mödosamt tagit mig över dem
och tittar tillbaka på vägen jag passerat.
Lär mig något om Mig själv, 
om de som jag har omkring mig,
eller har haft.... 




// Tess



fredag 11 oktober 2013

Ensam,...

är stark...heter det ju.
Stämmer till viss del,...
Men utan omsorgen från få speciella
vänner hade det nog varit så mycket jobbigare.

Idag vill jag sända ut ett stort Tack till de som 
funnits för mig under hela denna tuffa period.
För man behöver absolut någon 
att luta sig emot då allt  bara känns för mycket.

Även om jag är den personligheten som 
automatiskt drar mig undan då jag mår dåligt.
Söker inte hjälp utifrån utan går 
på inlärda rutiner, "Kan själv" 
det sitter så hårt i mig sedan barndommen.
Så inser jag ju nu värdet med att någon
bryr sig om Mig, hur jag mår. 
Även då jag inte är stark, inte mår bra, 
inte har något roligt eller lättsamt att berätta, 
inte skrattar och ler.


   
Då betyder det där enkla så mycket,
Ett medelande via etern, ett mail, ett litet sms.
Som blir det där lilla ljuset i det rådande dunkla,
och som får en att orka lite till,...man är inte ensam.

TACK ! 


Love 2 U !!

// Tess