Flyttstädning,...

Vi rustar, fixar, snickrar och sliter rätt hårt just 

nu med renoveringen av vår lägenhet.

Men det som driver oss genom den förbannade smärtan 

som tar sig genom värktabletterna

är det "NYA" som kommer inom kort.

Snart är det ju faktiskt ett nytt år.

Året 2013 är ett år jag kommer att minnas 

som året med otur precis som siffran tretton

 så ofta står för, jag måste ju säga att det stämt in i mitt fall.

Jag sitter här idag, nu då det mest kaotiska har lagt sig. 

Ja jag vet, man ska ju inte titta bakåt.

Men då jag ser på den väg jag kämpat mig fram på 

inser jag ju att styrkan verkligen finns inom mig. 

Jag har haft anledning att kämpa, 

då det är min familj jag kämpat för.

Mina Barn,.....

Så nu vet jag vad som ger mig styrka.

Att hjälpa dem som jag älskar ger mig mer styrka, 

även de stunder då jag känt, att nu går jag verkligen på tomgång.

Det som driver mig framåt är att få finnas 

och hjälpa någon genom empati och kärlek.

Det kommer ju automatiskt tillbaka då man ger i kärlek.

Men året har också fått mig att inse att man gett till fel källor också.

Man har missbedömt helt enkelt.

Så nu då det vi ska flytta, så kommer det att bli städning på flera plan.

Både materiellt såsom emotionellt.

Insett att ibland ger man i tilltro, ger fel personer tillgång till ens personliga 

utrymmen, men det visade sig att de bara nyttjade utrymmet för egen vinning.

Måste städa bort avtrycken som de gjort och lämnat där, 

ge plats till något annat vad det än blir. 

För visst finns risken att det sker igen, 

jag kommer inte att "stänga" mig, för rädslan att det sker igen. 

För då utplånar jag ju min egen personlighet.

Så länge man "städar" sina utrymmen så vädrar man ju ut 

besvikelsen...och ger plats för något annat istället.  

Så jag välkomnar härmed det "NYA" året,.... 

Livet lär mig fortfarande saker om mig själv.

Inget ont som inte för något gott med sig , heter det ju.

// Tess

Att agera,...

Känns ju som en naturlig sak att göra,

men är det lika självklart då vi står 

inför valet att aktiv ingripa och ta ställning?

Då man vet att det kommer att påverka 

både en själv och andra.

Eller väljer vi då att avstå 

för att det är enklast

och mest bekvämt? 

Jag vet var jag står i den frågan,

men har den senaste tiden märkt 

att många väljer att vika av 

då de börjar närma sig den här korsningen.

Om vi vuxna inte kan stå för rätt och fel,

vad sänder vi ut för signaler till våra unga?  

(Om du inte står för någonting,

kommer du att falla för vad som helst) 

Bara en Fredags tanke.....

// Tess

 

Helger,..

dagar för vila,..

men inte för alla.....

När kommer tid 

för återhämtning?

// Tess

Välja,...

är något vi gör varje dag,

om och om igen.

Funderar idag på just det att välja,...

Vad väljer vi helst? 

Det gamla trygga invanda även om det 

inte är det bästa för oss egentligen.

Varför gör vi så ? 

Att lämna är också något som vi 

väljer bort... 

Lämna något som vi vant oss vid.

Även om det betyder att vi blir kvar i 

det som vi  ju egentligen vill välja bort...

Bakom detta ligger nog rädslan,

rädslan att bli besviken.

Man blir hellre kvar i det dunkla

för det har blivit ett tryggt tillstånd.

Det har blivit ett sjukt "normalläge".

Det vi har gått igenom,

sår som livet gett måste

vi erkännna att de finns där.

Men de slutar att blöda och

göra ont om man plåstrar om dem.

Att ignorera dem kan ge långvarig infektion.

Ta hand om Dig...

Försök,..

Leva livet som en medspelare 

inte bara en åskådare.

// Tess

Barndom,...

är nog något som mina söner 

så tidigt blev berövad.

Skillsmässa går ju tyvärr

många barn igenom.

Men att leva med oron 

och sorgen att sjukdommen MS 

tog tiden med sin pappa ifrån dem,..

kan jag inte sätta mig in i, 

inte ens om jag försöker.

Jag fick genomgå en kort period  

då hans tillstånd blev akut sämre.

Ett par månader gick vi alla i oro 

innan vi förstod att hans kropp 

inte längre orkade med.

Ni levde med detta under tolv år.

Inser ju att mina pojkar är 

och har varit tappra krigare,....

Men de har inte gått genom 

striden utan ärr.

Under tiden som andra lekte,

spelade ni tv-spel och såg på film 

med er pappa som inte kunde göra mer

för att han nu satt i rullstol.

Då ni fick er första lägenhet,

kunde ni inte visa den.

Hissen var för liten...

Då ni tog studenten,...

kunde han inte närvara

för att han inte klarade av 

att vara ute i för höga temperaturer.

Undrar om ni förstår vidden 

av den resan ni gjort?

Jag gör det,... ! 

Love Mamma <3

Hittade,...

en gammal dikt jag skrivit 

för över tio år sedan,...

För att hitta kontakten med sitt egna "Jag"

måste man lyfta allt till ytan.

Beskåda vad man har i sitt bagage

besluta vad man ska behålla och 

vad som är kasserbart.

En plågsam process men

 nödvändig för att bilda den 

enda överlevande relationen.

Den som man kommer ha med sig hela livet,

kärleken, respekten och kontakten till sitt "Jag"

Lär känna dina sorger,erfarenheter och sörj

att de stulit tid från ditt liv,...

Men lyft sedan blicken och upptäck

alla stunder du faktiskt har framför dig.

Varje minut, varje dag,.. !

Mycket av årets skuggsidor hamnar 

ju här i min blogg,..

Och allt som man bär, känner och kämpar med

måste ju ut någonstans, så det skrivna ordet

blir så rösten för mina känslor och tankar, 

min egen terapi. 

Vill absolut inte fastna i offerroll eller bitterhet.

Jag är inte ensam om sorger och kamp.

Finns säkert någon runt hörnet som 

har det så mycket värre.

Men att blunda och bara springa ifrån det som 

känns tror jag inte heller är en bra strategi.

Att få den där balansen är ju så svårt.

Tar mig tid att inse,..

och att känna,..

För att sedan sträva ,..

efter lärdomen och styrkan 

allt förhoppningsvis gett mig.

// Tess

Dagen,..,...

startade med obehaget efter en 

mardröm om ett av mina barn,..

"Till mina barn....
Om jag var tvungen att välja

mellan Er och andas,

så skulle jag använda mitt 

sista andetag för att säga:

Jag Älskar Er....!!"

Ta hand om de Dina,..

Ta inte vare sig tiden 

eller dem ni håller av 

för givet,....

// Tess